Välkommen till Värmland

Ack värmeland du aktiva

Säg Värmland och de flesta av oss tänker på Selma Lagerlöf och Klarälven. Eller stora vida skogar och närheten till både Norge och Vänern. Allt vi lärde oss i skolan är sant men det inte många känner till är de 16 aktiva kommuner som bildar länet. Var och en av dem med sina egna förutsättningar och villkor. Och alla måna om att ta tillvara på och försiktigt ta tillvara på sina egna egenskaper.
Värmlands utbud och många olika personligheter gör att både företag och människorna här känner sig väl tillrätta. Att leva och verka i en inspirerande miljö som denna kan bara resultera i storverk.

Några kommuner i Värmland med ett eget Platstorg!

Antal kommuner

16

Största kommunerna

Karlstad
Kristinehamn
Arvika

Antal boende

Storlek (yta): 8:e största
Antal invånare: Ca 280 000
Bristyrken i Värmland
+
Största arbetsgivarna
+
Bostadsmarknaden
+
Skolor – universitet
+
Flygplatser
+
Kommuner och lediga jobb
+

Arbetsmarknaden i Värmland

Industrinäringen är stor i länet och 16 procent av samtliga sysselsatta arbetar inom industrin. För 2017 är industrin optimistiska och stämningsläget är i stort sett detsamma i Värmlands län som i rikets som helhet. Massa- och pappersindustrin är en stor arbetsgivare i länets södra delar. De rekryteringar som behöver göras inom industrin är främst rekryteringar för att ersätta personal som går i pension eller slutar av andra skäl. Byggföretagen i länet tror på en positiv utveckling under 2017 och förväntningarna är tydligt högre än för riket. Också företagen inom privata tjänster tror på en ökad efterfrågan. I länets västra delar är gränshandeln omfattande och i Karlstad finns en stor del butikshandel. Handeln i länet tror på en ökad efterfrågan under 2017.

De lediga platserna återfinns främst inom vård och omsorg, byggverksamhet, företagstjänster och handel, utbildning samt hotell och restaurang. De lediga platserna väntas öka något under 2017 till följd av en allt bättre konjunktur. Inom kommuner och landsting är vård och omsorg, utbildning och barnomsorg områden med många anställda. Statliga verk som Rekryteringsmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Konsumentverket finns i länet och huvudorten Karlstad har ett universitet med cirka 1 200 anställda och 16 000 studenter. Inom offentlig verksamhet bedöms antalet sysselsatta öka under 2017. För den offentliga sektorn är generationsväxlingen betydligt mer kännbar än för andra sektorer. Vård och omsorgsarbete och tekniskt arbete är exempel på verksamhetsområden där personalen har en hög medelålder.

Sysselsättningen i Värmlands län beräknas, totalt sett för hela arbetsmarknaden, öka med 800 personer under 2017. Utbudet av arbetskraft beräknas öka något under båda åren och den viktigaste förklaringen att personer flyttar till Värmlands län från andra länder. Andelen arbetslösa var i slutet av mars 2017 8,5 procent av den registerbaserade arbetskraften.

Framtidens arbetsmarknad

Prognosen visar att efterfrågan på utbildade från gymnasieskolans yrkesprogram väntas förbli oförändrad eller större än idag. Generellt kommer alltså yrkesprogrammen ge goda möjligheter till jobb även i framtiden. Prognosen visar också tydligt att det kommer bli stor brist på vissa yrkesgrupper, inte minst gäller det offentlig sektor. Ett exempel är gymnasieutbildade inom vård- och omsorg, som ofta arbetar som undersköterskor. Fram till 2035 förväntas antalet personer med den utbildningen ha minskat med hela 60 procent. Orsaken är stora pensionsavgångar som inte täcks av antalet nyutbildade. Samtidigt ökar behovet av undersköterskor i takt med att befolkningen växer och andelen äldre blir högre.
Andra exempel på utbildningar inom vårdsektorn där det väntas bli stor brist är tandsköterskeutbildning, biomedicinsk analytikerutbildning, tandläkarutbildning och specialistsjuksköterskeutbildning. Det är avgörande att arbetsgivarna satsar på att göra de här jobben och andra bristyrken ännu mer attraktiva. Det gäller såväl privat som offentlig sektor.

Även inom området pedagogik och lärarutbildning finns flera exempel på yrken med tydlig risk för underskott framöver. Till exempel beräknas tillgången på förskollärare minska med omkring 35 procent, på grund av att det väntas vara fler som går i pension än som utbildas och tar examen. Att det blir fler barn kommer troligen leda till brist även på grundskollärare, yrkeslärare och fritidspedagoger.

Inom teknik och tillverkning finns också exempel på utbildningar med risk för brist enligt prognosen. För industriutbildning väntas det bli ett underskott på sikt på grund av stora pensionsavgångar i kombination med för få examinerade. Fram till 2035 förväntas tillgången på industri utbildade halveras. Även bland civilingenjörer förväntas det bli brist enligt prognosen.

Infrastruktur nu och i framtiden

Värmlands geografiska tillgänglighet är bristfällig, vilket minskar regionens attraktivitet och konkurrenskraft. Detta har visats i flera utredningar under senare tid. Vi måste förändra den bilden om befintliga företag ska kompletteras av nya, befintliga medborgare, gamla och nya, äldre och yngre, ska välja att satsa på Värmland.

Det är av största vikt att vi på ett effektivt och för våra resenärer bra sätt kan binda ihop Värmland med både den norska arbetsmarknaden och arbetsmarknaden i Örebro för att ytterligare stärka regionen, säger Lars Bull.

Om vi kan åstadkomma den förändringen, då växer skattekraften och hjälper både kommuner och landsting att klara välfärdssamhället. Skillnaden mellan kollektivtrafiken och andra samhällsfinansierade verksamheter är att kollektivtrafiken kan bidra till en ökad skattekraft, medan andra verksamheter som vård, skola och omsorg är beroende av ökad skattekraft.

Kollektivtrafikens viktigaste uppgift är att bidra till en hållbar regional utveckling. Det viktigaste verktyget när det gäller att åstadkomma utvidgade arbetsmarknader med ökad rörlighet, ökad regional tillväxt och konkurrenskraft är tågtrafik.

Den värmländska tågtrafiken är i sin nuvarande utformning inte tillräckligt effektiv. Den enda kommersiellt gångbara tågtrafiken är den mellan Stockholm och Karlstad. Tågtrafikens avreglering fortsätter internationellt och nationellt i syfte att skapa ett öppet, fungerande marknadstillträde. Såväl trafik som affärsmodeller måste därför utvecklas vidare om tågtrafiken ska utvecklas mot den marknadsmodell som lagstiftaren eftersträvar.

Förslaget är beroende av ett finansieringsbeslut i april 2016, i samband med regionfullmäktiges planerade beslut om nytt trafikförsörjningsprogram för perioden 2017-2021.

Med förslaget vill Värmlandstrafik erbjuda en bättre lösning än idag. En lösning som erbjuder en attraktivare tågtrafik och uppfyller målbilden för trafik till och från Oslo och till och från Örebro. Trafiken blir också en kraftfull drivkraft för genomförandet av väsentliga investeringar i järnvägens infrastruktur i Värmland.

Förslaget innebär i korthet:
Kraftigt förbättrad tågtrafik till/från och inom Värmland.
Möjlighet för fler resenärer i tågtrafiken.
Ny tågtrafik till Oslo.
Förbättrad tågtrafik till Örebro.
Fler tågturer på helgerna.
Tätare tågtrafik på Fryksdalsbanan kopplat till byte mot både öster och väster på Värmlandsbanan.
Samarbete mellan NSB/Tågkompaniet och Värmlandstrafik.
Avtalet kräver inga inköp av tåg under perioden fram till 2020.

Källor: SCB, Arbetsförmedlingen, Mäklarstatistik, Wikipedia, Region-, Landstings- och kommunsidor.


Platstorget.se är med i projektet "enklare vägar till jobb och kompetens" som finansieras av Tillväxtverket.